Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett Barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer..

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga.

AbstraktExaminationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i GävleTitel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verkFörfattare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultursamt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad avutvalda verk författade av Astrid Lindgren.. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom dennametod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturellauppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barnkan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts ochhur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs två olika sätt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa två former av handledning. En del av syftet är även att hitta likheter och skillnader i sättet att prata om barn utifrån respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation mellan människor av vikt.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta!Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Studiens syfte var att med en enkätstudie med öppna frågor, undersöka barns, föräldrars ochbehandlares upplevelser av en Cool kids behandling. Resultatet visade på genomgående positivaupplevelser. Föräldrar och barn upplevde att problemen de initialt hade sökt hjälp för hadeförsvunnit helt eller endast kvarstod i liten och hanterbar utsträckning.Behandlare beskrev ett uppskattat arbetsmaterial. Olika faktorer som beskrevs i positiva ordalagvar: Gruppdynamiken; Motivation; Behandlares kompetens; Arbete med mål och hemuppgifter ; Attlära sig om problemet; och Samtal om tankar, känslor och reaktioner i kroppen. Det fanns en önskanom att delen innehållande mobbing skulle förändras och flera upplevde en tidspress underbehandlingen.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket.