Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger ser på sin egen betydelse under utevistelsen på förskolegården, hur de uttrycker sig om förskolegårdens möjligheter att skapa förutsättningar för barns lek och lärande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegården skulle kunna utvecklas. Våra erfarenheter är att förskolegården många gånger används som en rastplats och inte som en plats där det tas tillvara på barns lek och lärande. I vår studie använde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara våra frågeställningar. Vikom fram till att pedagogernas inställning till utevistelsen och deras syn på förskolegården har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna är glada över den utveckling som nyligen skett på deras förskolegård men de upplever att det finns potential att utveckla den ännu mer.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov.

The purpose of this study is to investigate how much influence children perceive and feel that they have in terms of after-school activities and offerings. I have also tried to find out how much influence the children in the selected after-schools feel they have. This is to highlight how children themselves perceive their influence and if the children are aware of their rights in terms of participation and influence. The study also wants to highlight the forums and the ways in which children feel that they are heard. The study used questionnaires and group interviews were made of 15 children aged 8-9 years from two after-schools, located in two different schools in the same municipality.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.