Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lärande utifrån ett sociokulturellt synsätt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsättet valde vi eftersom läroplanen vilar på en sociokulturell syn på lärande. Vi har utifrån vårt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fått sin förskoleutbildning under olika årtionden. Studien är genomförd i en kommun i Norrbottens län. Vårt resultat visade att barnsynen ändrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svårigheter att lägga sina gamla kunskaper om barns lärande som man fått vid sin utbildning åt sidan.

Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media.Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ?Så blev vi en familj?, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget.

I denna studie har vi inriktat oss på matsituationens betydelse för barns språkutveckling. Vi har delat upp studien i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hände under matsituationen med avseende på barns språkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förståelse för matsituationens betydelse för barns språkutveckling. För att uppnå syftet med huvudstudien har vi fokuserat på tre frågesällningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera språkutvecklingen.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan. Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt. I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulera barns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Syftet med vårt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagog be-skriver barns språkliga intresse på förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med språk i miljön för att stödja barns språkutveckling i deras utvecklingzon med särskilt fokus på en jämställd förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors språkliga intresse på förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns språk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns språkliga lärande?Teori: Språkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollärare och en specialpedagog användes till studien. Studien använde en kvalitativ analys av data för att besvara frågorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger ständigt i en social interaktion.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.