Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år. Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt. .

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer..

Vår studie handlar om barn med socioemotionella svårigheter där fokus ligger på utåtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebär att lärarna ska kunna bemöta alla Barns olikheter. Vårt syfte är att undersöka hur lärarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de använder. Vi upplevde att osäkerhet, rädsla samt frustation är ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utåtagerande barn. Därför har vi behandlat frågorna om vilka strategier lärarna använder för att bemöta barn med socioemotionella svårigheter.Vår undersökning är en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem lärare i olika verksamheter inom skolan.

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Vi har valt att studera hur sagoläsning främjar barns språkutveckling iförskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om och hur pedagogeranvänder sig av sagor för att främja barns språkutveckling. För att ta reda pådetta har vi intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Defrågeställningar som vi utgått från är: I vilket syfte används sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjälpmedel för att främja barns språkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att främja barnsspråkutveckling?Det ämne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, där olikaforskare och vetenskapsmän ger sina åsikter och tankar om sagan somhjälpmedel för att främja barns språkutveckling.