Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ?Jag är motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Arbetsmotivation är något som intresserat forskare i alla tider. Trots att det bedrivits en ihärdig forskning kring detta har forskarna inte på ett slutgiltigt sätt kunnat definiera hur arbetsmotivation kan mätas. Det man ändå tycks vara eniga om är att arbetsmotivation inte kan mätas direkt, utan mätningen måste göras genom att man använder olika variabler som indikerar arbetsmotivation. Sådana variabler som engagemang och arbetstillfredsställelse har ofta använts men det finns en del som anser att dessa inte lämpar sig för mätning av arbetsmotivation. Denna magisteruppsats belyser hur bankanställdas motivation påverkas av kundorienterade förändringar i en av Sveriges storbanker.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till.Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till.Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i lusten att lära. .

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:? På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation.Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.