Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning. Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande.

Syftet med denna studie var att studera på vilka sätt matematik kommer till uttryck i barns lärande lek på förskolan. Vår frågeställning är: på vilka sätt kan matematik komma till uttryck i den lärande leken? Metodvalet till studien var videoobservation då den lärande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi använde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska händelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie är sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mäta och antal och siffror.

Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i leken. Tids- och utrymmesmässigt är leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument..

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser.

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att få svar på våra frågeställningar.

Vårt examensarbete syftar till att ta reda på om skolan är en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi även ta reda på hur vår kompetens som studie- och yrkesvägledare kan användas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vår frågeställning. Det vi har undersökt vid intervjuerna är hur det ekonomiska läget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrån detta och även har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvägledarnas kompetens, både från studie- och yrkesvägledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie där två personer anställda på stadsdelsförvaltningen, två skolledare och två studie- och yrkesvägledare ingått.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande.