Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål. Studien baseras på en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid.

Bristande kommunikation mellan vårdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvården. Den dagliga ronden kan således vara ett tillfälle där det är av vikt att kommunikationen upplevs välfungerande av såväl sjuksköterska som läkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med läkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer än två år på en kirurgisk vårdavdelning intervjuades med öppna frågor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys enligt Burnard.

Titel: Föräldrars roll och barns språkutveckling i mångkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Flerspråkigbarn, flerspråkigförälder, språkutveckling, föräldrar med utländsk härkomst..

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Emotioner har en central roll i människans liv. Forskning har visat att det är av stor vikt att redan tidigt lära sig förstå och hantera sina känslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus på de negativa emotionerna, och på vilket sätt de arbetar med att hjälpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes där 16 förskollärare intervjuades om deras syn på och deras sätt att arbeta med 3-5 åringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lägger mycket tid på barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hänvisning till att barndomen har en stor påverkan på resten av livet.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.