Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det är en strategisk fråga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer på den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter från respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestående av sekundärdata. Studien har visat på att det har betydelse om apoteket i fråga är statligt ägt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten på vissa skillnader dem emellan.

Konsulter är i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvärdering av åtta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gäller deras förmåga att hantera kommunikation mellan konsult och kund på ett optimalt sätt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att få fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de två individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.Båda företagen är väl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt välmående för deras anställdas kompetens. Stort ansvar överlämnas till konsulterna från uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av gester och tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag..

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman.

Syftet med studien har varit att se hur små barn samspelar då de saknar ett verbalt språk. Undersökningen gick ut på att studera barns samspel samt att hitta faktorer som påverkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och händelser. Detta för att sedan kunna hitta sätt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lägger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsättning för social utveckling. Även förskolans läroplan trycker på vikten av att barn får samspela och utvecklas socialt.

Betyg och bedömning är en fråga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, känslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet är att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del är att närmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen är kvalitativ.

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har ändrat sig genom åren.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer.

Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.

Titel:Spexiga synvinklar på kommunikation - om olika perspektiv på internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:Vårterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlägga kommunikationsvägarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar på olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgång till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen är att det inte finns någon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, något som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta är ett problem som medlemmarna själva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte är enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar är det lätt för enskilda individer att få igenom egna begränsningar och dominera kommunikationen.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Syfte med uppsatsen är att ge insikt i vad en västeuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mån undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det är viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvägagångssätt, som är lämpligt för alla västeuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vårt syfte, försökt utveckla en förståelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i åtanke, ska vår slutsats ses som ett förslag på hur en västeuropeisk modebutikskedja kan välja att beakta kulturella skillnader som kan tänkas uppstå.

Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..