Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollärares uppfattningar om verbala kränkningar mellan barn. Arbetet söker svar på hur de kränkande språket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollärare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom området. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger är en viktig del av barns sociala utveckling. Det är i förskolan man får sina första upplevelser av vänskap, men det är också där i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsätta andra, för verbal kränkning.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiska förhållningssätt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhållningssättet samt hur och om det gagnar barns utveckling och lärande. I arbete diskuteras även om och i så fall hur specialpedagogerna har påverkats genom att även vara utbildade lekpedagoger. Vi har använt oss av intervjuer i denna undersökning. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet även utanför lekarbetsrummet. De upplever det som ett positivt förhållningssätt som gagnar barns utveckling och lärande. Det finns dock skillnader i när i sitt specialpedagogiska arbete de använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet. De kunde även se vissa svårigheter med att använda sig renodlat av det lekpedagogiska förhållningssättet i mötet med en del barn..

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger ser på sin egen betydelse under utevistelsen på förskolegården, hur de uttrycker sig om förskolegårdens möjligheter att skapa förutsättningar för barns lek och lärande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegården skulle kunna utvecklas. Våra erfarenheter är att förskolegården många gånger används som en rastplats och inte som en plats där det tas tillvara på barns lek och lärande. I vår studie använde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara våra frågeställningar. Vikom fram till att pedagogernas inställning till utevistelsen och deras syn på förskolegården har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna är glada över den utveckling som nyligen skett på deras förskolegård men de upplever att det finns potential att utveckla den ännu mer.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.