Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Litteratur har idag konkurrens från många andra slags medier, så som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas även för populärkultur. Många barn idag använder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka läsarna bland barn i årskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur barns användning av litteratur och medier ser ut för att som lärare sedan kunna tillämpa denna kunskap i vår undervisning. I diskussionen återkommer vi med hur dessa kunskaper kan användas. För att uppnå vårt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkäteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i årskurs tre och årskurs fem på två olika skolor.

Syftet var att studera språkets utveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk samt hur lärarna gynnar andraspråksbarns språkutveckling. Detta ville vi uppnå via lärarnas uppfattning om språkutveckling. Forskningsfrågorna: Vad anser lärarna om andraspråksbarns språkutveckling genom lek? Hur återger lärarna att de främjar andraspråksbarns språkutveckling? Tio intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor i Eskilstuna kommun. Resultatet visade att andraspråksbarns språk­utveckling stimuleras bäst genom leken.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka Barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Syfte och frågeställningarMitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom friluftsliv och att se om intresset för friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv).Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur friluftsliv och naturvistelse påverkar barn.Frågeställningar:? Vilken friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt?? Överförs friluftslivsintresse från generation till generation?? Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten?MetodJag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupperResultatUndersökning visar att alla medverkande med barn i knytt har ett intresse för friluftsliv. De flesta av de medverkande kommer från hem där intresse för friluftsliv fanns och de hade börjat utöva friluftsliv i tidig ålder.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan..

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.