Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det Àr nÄgot naturligt som uppstÄr imötet mellan mÀnniskor. Av konflikter finns mycket att lÀra och detta Àr ett synsÀtt som oftaeftersöks i förskolan dÀr grunden för lÀrande och utveckling lÀggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vÄr framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet Àr att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lÀrande och utveckling. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs synpÄ det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsgrunddÀr vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, varav alla Àr utbildade förskollÀrare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som hÄller sig i bakgrunden.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

Tekniken Àr en stor del av alla barns vardag i samhÀllet, detta ger oss dÀrför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns sprÄkutveckling i deras tidiga Är. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) stÄr det skrivet att förskolan ska frÀmja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen Àr i stÀndig rörelse framÄt, hela tiden upptÀcks nya fantastiska anvÀndningsomrÄden kring de IT-verktyg vi anvÀnder oss av idag. Tekniken Àr hÀr för att stanna! Hur kan vi delge vÄr kunskap till barnen inom anvÀndningsomrÄdet pekplattan nÀr det gÀller barns sprÄkutveckling?Syftet med studien Àr att undersöka hur pekplattan anvÀnds i förskolans verksamhet för att frÀmja barns sprÄkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna anvÀnder sig av pekplattan som ett verktyg nÀr det gÀller att frÀmja barns sprÄkliga utveckling.Denna studie Àr kvalitativ dÄ författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrÄn observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de anvÀnder pekplattan genom intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.