BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Bakgrund: Lek Àr nÄgot som barn har gjort i alla tider och lek anses vara nÄgonting somÀr positivt. Leken bidrar till barns vÀlbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det Àr viktigt att leken fÄr stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och lÄtsaslek.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en uppfattning om pedagogernas synpÄ vad som Àr av betydelse för barns lek och barnens syn pÄ sin lek.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervju har anvÀnts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: VÄrt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till Är tre. Det vi Àr intresserade av Àr pedagogernas tankar kring anvÀndandet av sin inomhusmiljö med avseende pÄ den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfÀlten. VÄra intervjufrÄgor behandlar fyra huvudomrÄden, anvÀndandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhÄllandet till lÀroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssÀtt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ÀmnesomrÄden.

VÄr uppsats handlar om huruvida empati Àr medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog pÄverka utvecklingen av barns empati? Syftet med vÄrt arbete var att undersöka i vilken utstrÀckning dagens professionella pedagoger anvÀnder sig av olika metoder för att pÄverka barns empatiska utveckling. Vi ville Àven vÀcka pedagogers medvetenhet angÄende barns empatiska utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och barnomsorg.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Bakgrund:Det Àr viktigt att barn fÄr en tillgÄng till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjÀlp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika omrÄden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte Àr att belysa nÄgra pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollÀrare anvÀnder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand anvÀnder pedagogerna litteratur för attfrÀmja barns sprÄkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmÄga. BöckeranvÀnds ocksÄ i verksamheten till en viss del för att skapa förÀldrasamverkan.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns sprÄkutveckling, med fokus pÄ barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik dÀr barn fick höra pÄ en sÄng. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, dÀr kontrollgruppen fick höra sÄngen omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar nÀr en vuxen berÀttar en saga eller nÀr ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberÀttandet/sÄngen samt hur sagoberÀttande/sÄng kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mÀta barns ordförrÄd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..