Med ett tidigare temaarbete som inspiration, dÀr jag lyssnade pÄ barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat sprÄk. DÀr vÀcktes frÄgan om man med hjÀlp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns sprÄk. Tidigare forskning pÄvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns sprÄkutveckling ska kunna ske. Det visar Àven att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt sprÄk genom att samtala om bilder.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka förskollÀrares kunskap, synsÀtt, erfarenhet och vilket arbetssÀtt det genererar i arbetet med alla barns sprÄkutveckling efter förskolans reviderade lÀroplans införande (1998; 2010) gÀllande det förtydligade mÄlet sprÄk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att fÄ en förstÄelse för förskolan och det förÀndrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring pÄ vilket sÀtt det görs och om det förÀndrats gÀllande alla barns sprÄkutveckling och vissa barns sprÄksvÄrigheter i och med att förskolan fÄtt förtydligade mÄl, dÀr ett av mÄlen gÀller sprÄk och kommunikation.           Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av Ätta yrkesverksamma förskollÀrare i en kommun. Följande frÄgestÀllningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av i förskolan för att möta alla barns sprÄkutveckling? Vilken kunskap har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollÀrare om vilka faktorer som kan pÄverka att ett barn kan fÄ sprÄksvÄrigheter? Vilket synsÀtt har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Hur tolkar förskollÀrare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste sprÄkutvecklande faktorn i den hÀr studien Àr vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benÀmna, uppmuntra förtydliga och bekrÀfta. .

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa olika faktorers pÄverkan pÄ barns talsprÄksutveckling i förskolan. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vÄr aktivitetsserie, dÀr rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vÄr aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillÄtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis mÄltider, pÄklÀdning) ansÄg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talsprÄksutveckling, dÄ de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

FörmÄga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Àr nödvÀndig i ett samhÀlle prÀglat av ett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lÀrare möter barn för att stimulera lÀrandet och utforma undervisningstillfÀllen med hjÀlp av digitala verktyg.I en strÀvan att möta barn av idag startade vÄr kommun ett pilotprojekt dÀr sex förskolor fick möjlighet att under ett Är pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under Ätta mÄnader. VÄrt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lÀrande samt analysera vilka faktorer som pÄverkar att arbetet med tavlan framstÄr som lyckat och framÄtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett anvÀndbart verktyg för barns lÀrande dÄ barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

I dagens samhÀlle Àr mÄnga barn i förskolan tvÄsprÄkiga. Hur kan pedagogerna i förskolan stimulera barns sprÄkliga utveckling genom skönlitteraturen? Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogerna arbetar med skönlitteraturen för att stimulera invandrarbarnens sprÄkliga utveckling. Hur det skiljer sig mellan invandrartÀta och invandrarglesa förskolor. Metoden har varit att intervjua pedagoger pÄ förskolan och se hur dessa arbetar med skönlitteraturen som sprÄkstimulering.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.