Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda pÄ hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn pÄ samspel genom lek. VÄr undersökning som Àr kvalitativ, bestÄr av sex olika observationer som vi gjort pÄ tvÄ olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vÄrt datamaterial har vi kommit fram att det Àr skillnad mellan de Àldre och de smÄ barnens lek.

?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Konflikter Àr nÄgot som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svÄra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering Àr avgörande för barns instÀllning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande Àr viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svÄrdefinierat begrepp tas upp och den allmÀna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetet med konflikhantering utifrÄn ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rÀtt att bilda egna Äsikter och fritt uttrycka dem i alla frÄgor som rör barnet, och dessa Äsikter ska tas pÄ allvar. FörstÄelsen av vad det innebÀr att ha ett barnperspektiv har Àndrats pÄ senare Är och differentierats i tvÄ betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hÀnsyn till barns villkor och verka för barnens bÀsta och barns perspektiv innebÀr att barns Äsikter och synsÀtt tas pÄ allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast Àr med pÄ bild i projekt utan att ha nÄgot egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfÀrskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som Àr mest framtrÀdande.

I vÄrt arbete belyser vi hur tvÄ kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara pÄ leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som stÄr i den italienska lÀroplanen om lek och hur de lÀrarstuderande upplever att lÀrarutbildningen i Perugia stÀller sig till lek som en del av barns lÀrande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. VÄr huvudfrÄga lyder; Vilken syn har nÄgra aktörer inom det italienska skolvÀsendet ifrÄga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra pedagogers instÀllning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som anvÀnts för att fylla uppsatsens syfte Àr enkÀtundersökning med sex pedagoger pÄ en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ en annan. EnkÀtstudien var ett första steg i undersökningen och vÀckte nya frÄgor. Dessa frÄgor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat pÄ att pedagogerna bÄde ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsÀtten har olika argument som styrker deras förhÄllningssÀtt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte har de rÀtta förutsÀttningarna att delta i barnens lek.

SammanfattningDenna undersökning grundar sig pĂ„ mina tidigare erfarenheter frĂ„n fritidshemmet, dĂ€r jag fĂ„tt uppfattningen att fritidshemmen ger fĂ„ möjligheter till media- och IT-anvĂ€ndning och att verksamheten dĂ€rigenom förlorar en del barn tidigare. Syftet med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ om det finns en koppling mellan IT- och mediaanvĂ€ndningen pĂ„ fritidshemmet och nĂ€r barn slutar pĂ„ fritids. Arbetet utgĂ„r frĂ„n dessa tre frĂ„gestĂ€llningar: Upplever barnen att det finns för fĂ„ möjligheter att anvĂ€nda IT och media pĂ„ fritidshemmet? Är i sĂ„ fall bristen av IT och media pĂ„ fritidshemmet en anledning till att barn slutar? Hur Ă€r pedagogernas syn pĂ„ fritidshemmets IT- och mediaanvĂ€ndning? För att besvara dem genomfördes en enkĂ€tundersökning med elever, samt kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger.Dagens samhĂ€lle har förĂ€ndrats mycket under de senaste Ă„ren. Den digitala tekniken fĂ„r en större betydelse i barns liv.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

I vÄr studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmÄlets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring Àmnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmÄl Àn svenska. I vÄr studie framkom det att samtliga pedagoger sÄg modersmÄlet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmÄl dÄ endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmÄl. Detta pÄ grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men ocksÄ pÄ grund av ekonomiska skÀl och av resursbrist..