Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet har varit att studera vad barns sprÄkutveckling innebÀr och hur pedagogers förhÄllnings- och arbetssÀtt var för att frÀmja barns sprÄkutveckling utifrÄn den litteratur- och fÀltstudie som presenteras i den hÀr uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi sökte en större förstÄelse om fenomenet samt anvÀnt oss av tidigare forskning och gjort en fÀltstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att fÄ en ökad förstÄelse om hur pedagoger kan arbeta sprÄkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar sprÄkutvecklande redan i förskolan eftersom det Àr i förskoleÄldern som barns sprÄk utvecklas som mest. Barn anvÀnder sig av flera olika kommunikationssÀtt och strategier i sin sprÄkutveckling. Pedagogernas förhÄllningssÀtt var att samtala mycket med barnen.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

SammanfattningBakgrundHöglÀsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra Är. Förskolan har haft höglÀsning som företeelse under en lÄng tid men det Àr pÄ senare tid som forskning har visat höglÀsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar ocksÄ att samspel har en betydande roll för barns utveckling och höglÀsning möjliggör detta. Genom höglÀsning kan mÀnniskor utbyta tankar och erfarenheter om det lÀsta. Förskolan utgör en viktig roll för höglÀsningen dÄ det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av höglÀsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjÀlp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollÀrare pÄ en förskola.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjÀlp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmÀssiga kompetens. Den fria leken innebÀr att pedagogerna inte sÀtter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgÄr ifrÄn att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur Ätta barn och Ätta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och Àven vad den fria och den styrda leken innebÀr i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers Äsikter synliggörs.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns sprÄkutveckling. I studien undersöks ocksÄ hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut pÄ olika förskolor.För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts pÄ fyra förskolor med totalt sju pedagoger.UtifrÄn pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera barns sprÄkutveckling. NÄgot som skiljer pedagogerna Ät Àr att de har olika syften med varför de arbetar med höglÀsning.Slutligen kan det faststÀllas att barnlitteratur har positiv effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker Àr olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förvÀntas pÄvisa i vilken utstrÀckning pedagoger Àr medvetna om att barns vÀlbefinnande, sjÀlvbild och perception pÄverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen anvÀnds en enkÀtundersökning som sedan jÀmförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lÀrande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och Äsikter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr att vi mÀnniskor pÄverkas Ätskilligt av vÄr omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns vÀlbefinnande pÄverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhÄller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det Àr viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lÀra barnen om vÀxter och djur, Àven lÀrande skapas ute till förmÄn för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att fÄ bredd pÄ undersökningen. Vi valde intervju som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. För att fÄ en helhetssyn pÄ hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter frÄn en smÄbarnsavdelning respektive en syskonavdelning frÄn varje förskola.

Detta Àr en studie genomförd med syfte att ta reda pÄ hur personal i förskolan tÀnker kring, samt anvÀnder tecken som stöd som ett verktyg för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien Àr kvalitativ och metoden som anvÀnts för att samla in material Àr intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att anvÀnda tecken som stöd för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet Àr arbetet begrÀnsat dÄ personalen kÀnner att de inte har tillrÀckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd Àr ett vÀrdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och sprÄkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .