Studiens syfte Àr att fÄ en större förstÄelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger pÄ observationer frÄn tvÄ avdelningar pÄ tvÄ skilda förskolor. Vad kÀnnetecknar barns lekmiljö pÄ tvÄ skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsÀttningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor anvÀnds observationer som metod. Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och tar utgÄngspunkt i barns livsvÀrld.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

Examensarbetet handlar om hur tvÄ olika förskolor arbetar med barns lika vÀrde och barns vÀnskapsrelationer. Den ena förskolan Àr belÀgen i en by nÄgra mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning pedagoger och förÀldrar har till barns lika vÀrde och hur barn ser pÄ vÀnskap. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna pÄ de utvalda förskolorna med barns lika vÀrde? Har förÀldrar och pedagoger samma syn pÄ barns lika vÀrde pÄ de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vÀnskapsrelationerna pÄ förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut pÄ de utvalda förskolorna? Som underlag till vÄrt examensarbete har vi anvÀnt tidigare forskning inom Àmnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser Àr relevant för arbetet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och komma fram till fritidspedagogernas intentioner med barns utomhusvistelse. Mina frÄgestÀllningar var hur fritidspedagogerna ser pÄ utomhusvistelsen? Hur verksamhetens utomhusvistelse formas med deras uppfattning som grund? Hur pedagogerna ser pÄ sin roll i utomhusvistelsen? Samt vilken/vilka kunskaper och vilket lÀrande pedagogerna anser att barn tillÀgnar sig genom utomhusvistelsen?Min studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fem stycken fritidspedagoger. I studien framkom att pedagogerna har olika pedagogiska intentioner med barnens utomhusvistelse samt att de ser denna miljö som en miljö av stort vÀrde bÄde för barns utveckling och för deras lÀrande. DÀrför Àr fritidspedagogerna vÀldigt positiva till utomhusmiljön och ser stora möjligheter i denna miljö.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur fritidspedagoger förhÄller sig till barns fysiska aktivitet pÄ fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet pÄverkar barns utveckling. ForskningsfrÄgan som ligger till grund för arbetet Àr vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar pÄ olika fritidshem i SkÄne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet och att de anser att en av deras roller pÄ fritidshemmet Àr att aktivera barnen.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

Bakgrund: För att barn skall kunna tillĂ€gna sig nya kunskaper och erfarenheter krĂ€vs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det Ă€r av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser Ă€r automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena Ă€r knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med sprĂ„klig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillĂ€gna sig kunskap. Som blivande lĂ€rare i förskolan anser vi att det Ă€r viktigt att pĂ„ ett lustfyllt sĂ€tt ge barnen en sprĂ„klig och motorisk grund att stĂ„ pĂ„, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns sprĂ„k och motorik och se vilket synsĂ€tt de har nĂ€r det gĂ€ller sambandet mellan barns sprĂ„kliga och motoriska utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

Avsikten med vÄrt val av Àmne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen pÄ förskolan. VÄr intention var att ta reda pÄ om lÀrarnas förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjlighet till utveckling och förÀndring av förskolans arbetssÀtt.  Vi har anvÀnt aktionsforskning som design i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Som metod anvÀnde vi oss av sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkÀter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens instÀllning var positiv och vi fick bekrÀftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrÄn sin egen förmÄga. Slutsatsen av vÄrt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva nÀr de sjÀlva fick pÄverka sin situation..