Fritidsgårdsverksamheten inom Luleå Kommun kommer genomgå en förändring i samband med att verksamheten återgår till kommunal regi efter ett beslut från 2011. På grund av det kommande förändringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att få svar på hur populära fritidsgårdar är för ungdomar bosatta inom dessa områden och även vilken av de två fritidsgårdarna som är mest besökt. Detta har därför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda på detta undersöktes det även om det finns skillnader beroende på bostadsområde, kön, årskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer påverkade ungdomarnas val i dessa frågor på något sätt. De två bostadsområdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig från varandra i form av andelen utrikes födda, medelålder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgårdens vanligaste besökare är killar, samt att den populäraste fritidsgården är den som är belägen i anslutning till högstadieskolan där dessa ungdomar går. Det är även under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sällan tar del av verksamheten under sin fritid.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.

Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus.

Om lek och leksaker påverkar Barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur.De frågor vi sökte svar på var:  Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter. .

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.