Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan.

Syftet med följande studie är att få en bild av hur svensklärare på gymnasiet ser på skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa på de bakomliggande traditioner som formar lärarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens värde utifrån ett material som består av halvstrukturerade djupintervjuer med två lärare. Resultatet uppvisar fyra olika skäl till varför man ska använda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, språkutveckling och eleverna som samhällsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lärarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i ämneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiämne..

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition.

In this essay I want to investigate how the Viking aristocratic warrior elite in Scandinavia used religious mythology for the construction of their identity. The essay also takes up the concept of honor, which was important for the warriors. Honor was central to all people during Viking age and for the warriors it was absolute. In the religious myths, the aristocratic warriors justify their position in society and legitimate their acts of war. Religion continues to have importance to the warrior elite even after the arrival of Christianity.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

AbstraktSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar på förskolan kring barns berättande som leder till muntliga och skriftliga berättelser. Vårt val av metod består av standardiserade frågor. I vår tillvägagångssätt använde vi kvalitativa intervjuer där tre förskollärare blev intervjuade på olika förskolor. I vår studie får vi reda på vilka metoder och material de använder sig av för att stärka barns språkutveckling. Pedagogerna i vår undersökning använder sig av en metod där de ordagrant skriver ner det barnet berättar, vilket vi anser är en så kallad ?sagoteringsmetod?.

Jag beundras av barns sätt att se på världen. Deras ärlighet, nyfikenhet och förmåga att säga precisvad de tycker och tänker. Hur barn ser på allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting på det mest självklara sätt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi bliräldre, men det är någonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförståelse av begrepp till objekt och produkter..

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur föräldrar stimulerar sina barns läsutveckling. Jag intervjuade därför tre föräldrar till barn i 6 års åldern. Genom intervjumaterialet fann jag att föräldrarna har olika tillvägagångssätt för att stimulera sina barns läsutveckling samt att de värdesätter olika aspekter av högläsningens effekter. Samtliga föräldrar läser högt för sina barn, de läser på olika sätt och i olika utsträckning. Föräldrarnas krav på förskolan när det gäller deras barns läsutveckling varierar..

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..