Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting children´s perspective). Problemområde Detta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande.

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Vår problemprecisering lyder; Hur reagerar barn under deras vilostund på förskolan till olika sorters musik? Finns det någon musik som är mer fördelaktig? Hur används musik under vilostunden på förskolan? Utifrån dessa meningar har vi gjort vår studie för att medvetandegöra musikens användning under vilostunden på en förskola. Litteraturen behandlar barns behov av vila och hur musik påverkar människan. Där har vi funnit att musik påverkar människor utifrån deras erfarenheter och känslor, även att harmonisk musik är mer fördelaktig till vila. Vi har intervjuat två förskolepedagoger och gjort sex observationer på barns vilostund på förskolan.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola?För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?".

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande.

Syfte med studien är att undersöka vilken syn föräldrar har på leken och lekens betydelse för lärande i förskolan. Undersökningen gör jag på tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att använda mig av den forskningslitteratur som finns inom området för att beskriva både de äldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehållsanalys. Intervjufrågorna ställdes och intervjuerna genomfördes på samma sätt med alla åtta föräldrar.