Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger främjar barns andraspråksutveckling i den mångfaldiga förskolan. Mina frågor var: Vad innebär ett språkutvecklande förhållningssätt till flerspråkiga barn? Vilka resurser finns att tillgå samt används av pedagogerna i arbetet för barns språkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelärare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhållningsätt till barns modersmålsamverkan med deras andraspråksutveckling. En del pedagoger är även uppmärksamma på barns egna kulturs betydelse för andraspråksutvecklingen.

Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar.

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa Barns Uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Studiens syfte är att få en större förståelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger på observationer från två avdelningar på två skilda förskolor. Vad kännetecknar barns lekmiljö på två skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsättningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att få svar på studiens frågor används observationer som metod. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och tar utgångspunkt i barns livsvärld.

Stress har alltid förekommit hos våra förfäder då var det en instinkt på kamp eller flykt. Men i dag utsätts vi för stress i olika former. Positiv stress är bra för oss, det ger oss energi då vi ställs inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstår när vi ställs inför höga påfrestningar och kontrollen går förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan både fysiskt och psykiskt.

Bakgrund: Att sövas är en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan få i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro är relaterad till postoperativ smärta och negativa postoperativabeteendeförändringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder änfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie där resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i både skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar också barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och även alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jämförelse med det standardiseradeomhändertagandet..

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet.

Vårt syfte är att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssätt och metoder som är viktiga för att stimulera barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. I vår bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning säger om det utvalda ämnet, skriftspråksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie där frågorna var förutbestämda men där det fanns utrymme för följdfrågor. Vi intervjuade två pedagoger som arbetar i två olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gäller barnens skriftspråksutveckling i förskoleklass.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.