Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket..

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Syftet med vår studie var att beskriva förskollärares arbete med att främja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vårt urval bestod av fyra verksamma förskollärare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att främja barns utveckling och lärande genom att stödja och stimulera barns kommunikation på olika sätt. Förskollärarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Vi har valt att studera hur sagoläsning främjar barns språkutveckling iförskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om och hur pedagogeranvänder sig av sagor för att främja barns språkutveckling. För att ta reda pådetta har vi intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Defrågeställningar som vi utgått från är: I vilket syfte används sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjälpmedel för att främja barns språkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att främja barnsspråkutveckling?Det ämne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, där olikaforskare och vetenskapsmän ger sina åsikter och tankar om sagan somhjälpmedel för att främja barns språkutveckling.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom.

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville även belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar på vad ett fenomen uppfattas vara istället för vad fenomenet är. En uppfattning är enligt fenomenografin någonting som sällan är en företeelse för reflektion utan snarare något som finns i det undermedvetna.

Syftet med min studie är att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras när de leker vid en stockställning i en utomhusförskola. Studien grundar sig på följande frågeställningar; När framträder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.