Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser Barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts.

Syfte och frågeställning: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är en bra vän, utifrån ett barnperspektiv, då man inom utvecklingspsykologin påtalar att det finns ett samband mellan barns vänskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hälsa. Våra frågeställningar är följande:- Vad är önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad är icke önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad gör man tillsammans med en bra vän?Metod: Då vi vill undersöka barn i årskurs fyras individuella upplevelser av vänskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. Våra intervjuer är deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmänna åsikter. I vår uppsats använder vi oss av så kallad abduktion, då vi växlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper, som är till stor del överensstämmande i de olika intervjuerna.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Jag beundras av barns sätt att se på världen. Deras ärlighet, nyfikenhet och förmåga att säga precisvad de tycker och tänker. Hur barn ser på allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting på det mest självklara sätt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi bliräldre, men det är någonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförståelse av begrepp till objekt och produkter..