Syftet med undersökningen är att få en insyn i flerspråkiga barns erfarenheter kring deras språk och identitet.Vi har utgått från hur flerspråkiga barn upplever sitt språk relaterat till sin identitet i samspel med föräldrar, lärare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flerspråkighet som både ett hinder och en tillgång. I vissa sammanhang kände barnen sig utanför majoritetssamhället..

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan.

Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Den aktuella studien syftar till att utifrån en innehållsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd. Underlaget bestående av biståndsprövningar där barn på ett eller annat sätt ingår i de sökandes hushåll, undersöks med avseende på rättens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar även hur förvaltningsrättens hänsynstagande till de berörda barnens behov är relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hälften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som särskilda individer med egna anspråk. I resterande fall uppmärksammas barnen genom deras behov, men då främst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön. Studiens frågeställningar: Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö? När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

Det här är en kvalitativ studie med etnografisk ansats där syftet har varit att studera hurpedagogers förhållningssätt påverkar barns aktiva försök till samtalande vid läsning samt utifrånett språkutvecklande perspektiv. Vi har utfört studien på en förskola i Norrland där vi observeratfyra pedagoger i den verksamma personalgruppen. Därefter har intervjuer skett där det inspeladematerialet har synats tillsammans med oss författare i syftet att pedagogen getts möjlighet till attkommentera det egna agerandet. Intervjufrågorna har baserats på pedagogens förhållningssättoch dess uppfattningar om samtalande som språkutvecklande. Slutna frågor ställda avpedagogerna förekom i högre utsträckning än öppna frågor.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.