Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet..

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs två olika sätt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa två former av handledning. En del av syftet är även att hitta likheter och skillnader i sättet att prata om barn utifrån respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation mellan människor av vikt.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollärares perspektiv på barns lek i förskolan och hur de använder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien är att få en större uppfattning om hur förskollärare ser på barns lek, hur de anser sig använda leken i verksamheten och om deras synsätt på något sätt präglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollärare att de använder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollärare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollärare att de har i barns lek på förskolan? Studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare.

Det råder statlig och politisk enighet om att barn och ungas läsfärdighet har försämrats vilketär alarmerande. Att skapa gynnsamma lärmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta område. Barns förhållande till böckersamt läsning grundläggs tidigt och den uppfattning barn erhåller rörande böcker följer barnenupp i åldrarna. Det är därför av vikt att barn har tillgång till böcker, får möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i användandet av dem. Både densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.

Undersökningens syfte är att diskutera hur barn och förskollärare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet är även att se om barnens och förskollärarnas åsikter stämmer överens med varandra. Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollärare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollärare anser kring varför ett stökigt beteende uppstår? ? Har de olika miljöerna på förskolan en påverkan på stökigheten och vad tror i så fall barn och förskollärare är bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer ägt rum på en förskola, där 16 barn och två förskollärare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv är slutsatserna i undersökningen..

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..