Under de senaste åren har sexuellt överförbara infektioner (STI) kraftigt ökat i alla åldersgrupper i Sverige.Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både graviditet och sexuellt överförbara infektioner.Därför är det viktigt att Barnmorskan ger information om kondom som preventivmedel på ett sätt så att fleranvänder sig av kondom vilket kan bidra till att förekomsten av sexuellt överförbara infektioner minskar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om rådgivning om kondomanvändninginom ramen för arbete vid barnmorskemottagning (BMM).Metod: Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor på två olika BMM. Intervjuernatranskriberades och därefter analyserades materialet gemensamt av författarna med hjälp av en kvalitativinnehållsanalys.Resultat: Samtliga barnmorskor i studien gav sina patienter kondområdgivning, men var överens om attrådgivningen kunde bli bättre och utvecklas. Det fanns en uppfattning att kondomanvändning påverkas avpatientens kunskap, ekonomiska situation och kulturella omgivning. Barnmorskorna var överens om att de kundepåverka patientens val av preventivmedelsmetod genom att framhäva för- och nackdelar och såg ett stort behovav att förbättra samhällets kunskap om kondom, oavsett ålder. Barnmorskorna ansåg också att övriga samhällethar ett ansvar för att öka kondomanvändning.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som Barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). Tyvärr är det många av dem som inte känner att de får hjälp. De som främst möter dessa kvinnor är läkare och barnmorskor på olika mottagningar. Därför är det viktigt att de har den kunskap som krävs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit Barnmorskans professionella roll att främja sexuell hälsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Puberteten är en unik utvecklingsperiod i människans liv. Sexualiteten ses ofta som en central del i att gå från barndomen till vuxenlivet och det är oftast under den här perioden i livet som kvinnor för första gången kommer i kontakt med preventivmedel. Tidigare studier gjorda inom ämnet har visat att unga kvinnor var tveksamma till att använda p-piller eller slutade med sina p-piller då de oroade sig för bieffekterna. Andra orsaker till att de valde att inte använda preventivmedel var att det kunde påverka sexlusten på ett negativt sätt. Sverige har idag en högsta notering i abortstatistiken bland de nordiska länderna, även antalet personer som blir smittade av klamydia ökar.

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna.

Papparollen har förändrats de senaste årtiondena och det förväntas idag att män är engagerade under graviditet, förlossning och i omvårdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fått stöd och förberedelse in i föräldrarollen varit bättre rustade inför de omställningar föräldraskapet inneburit både för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten på barnmorskemottagningar har visat sig främst fokusera på de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagångspappors upplevelser av förberedelse inför övergången mot föräldraskap utifrån möten med barnmorskor på barnmorskemottagningar. Studien utgick från kvalitativ innehållsanalys som metod.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på Barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande.Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                               Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där Barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                     Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala.Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen?MetodDatainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vård eller övervakning på en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvärldsansats och analyserad med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras från sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier är: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, Rädsla och oro för barnets hälsa, Att lämna över sitt barn i någon annans händer samt Att inte få vara nära sitt barn.Då barnet behövde vård på en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som präglades av rädsla över barnets hälsa.

Bakgrund: Smärtor i underlivet och livmodern är vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smärtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vävnader samt smärta relaterat till eftervärkar. Perineal skada kan hindra kvinnan från att mobiliseras och kan orsaka henne smärta i sittande ställning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smärta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smärta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervärkar.

Ett av lärandemålen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) är att självständigt handlägga en normal förlossning. Kliniskt träningscenter vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa ger studenter möjlighet att träna praktiska moment i handläggning av förlossning utan att involvera patienter. Då dessa träningstillfällen är begränsade finns behov av andra inlärningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlärning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor är emellertid litet eller obefintligt.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av Barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det Barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.