Klamydia är idag den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Antalet klamydiafallhar ökat i Sverige sedan 1997 och mest bland ungdomar i åldern 15 till 24 år. Syftet med denna studie var att kartlägga kunskapsläget om klamydia hos elever i årskursnio i Sverige och att undersöka varifrån de fått information och kunskap.En enkät med både strukturerade och ostrukturerade frågor delades ut i tvåniondeklasser i Göteborg. Av 28 möjliga respondenter valde 26 av dessa att delta i studien.Materialet från datainsamlingen analyserades dels i statistikprogrammet SPSS och dels enligtkvantitativ innehållsanalys.Respondenterna visste generellt att klamydia är en könssjukdom som smittar viasex/samlag och att 9/10 fall av klamydia återfinns bland dem som är 15-29 år. Nästan allarespondenter visste att man kan skydda sig mot klamydia genom att använda kondom.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevärt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den Barnmorska som varit närvarande vidförlossningen. Ett viktigt mål för förlossningsvården är en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benämningar och tydligariktlinjer saknas gällande syfte, struktur, innehåll, målgrupp, samt när i tid och vem skall hållai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanställning över publicerade studier där samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har använts då det inte finns något enhetligt begreppför samtal efter förlossning.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sundamat- och motionsvanor är några av de viktiga delar Barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring.Syftet med studien är att beskriva Barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuadesmed hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys.I resultatet framkom att Barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor.Det som belystes var att Barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vården, använde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hänvisa var några av de strategier som Barnmorskan användei arbetet.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa Barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband.

Det finns flertalet olika studier som beskriver vad som är viktigt i relationen mellanBarnmorskan och kvinnan. Något som återkommer i studierna är vikten avBarnmorskans stöd. Just nu pågår en nordisk studie där forskarna har som syfte attutarbeta samt validera en modell för Barnmorskans vård i samband med barnafödandedär stöd och kvinnans perspektiv är en utgångspunkt. Denna uppsats är en delstudie idet projektet. Syftet med denna studie var att beskriva hur Barnmorskan ser på sinstödjande roll i samband med förlossningen.

Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där Barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats.

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsBarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en Barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

SAMMANFATTNING Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ?tio steg till lyckad amning? var tänkt att uppmuntra amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. Syftet med denna studie var att beskriva mammors känslor inför amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993.

Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att Barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur Barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev.