Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien är att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som påverkar deras bokval samt belysa om och hur läsaren och hemmets läsvanor påverkar barns sätt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebär förskolan stora barngrupper för både förskollärare, föräldrar och barn. Detta medför att det blir allt svårare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer växande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollärare att tillgodose samtliga barns intressen även om kraven finns enligt nationella styrdokument.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma Barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning..

The purpose for this Masters thesis is to describe childrens librarians work in supplying literature to children with emphasis on easy-reader materials. Our main questions are: · What do librarians believe characterizes an easy-reader book, and what do they base their decision on when classifying a book as easy-to-read? · How have the libraries in our study solved the hands-on difficulties associated with easy readers childrens literature? · Which factors do librarians consider to be important when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers? The theories we have used are Aidan Chambers Reading Circle and Karner Smidts view on the librarians professional roles when supplying literature. We have used a case study method, which means that we have gathered information through observation, objective papers and interviews. This has been done at six libraries.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där Barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll.

Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av Barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är Barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesärskolans individuella program. Studien avser även att undersöka vilka diskurser som framträder då samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Säljö (2005) menar att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och betonar språkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillåtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av Säljö och var inledningsvis en inspirationskälla för studien.Metod: Studien, som är en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Med utgångspunkt i vårt intresse för Barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något.

AbstraktExaminationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i GävleTitel: Barns mångkulturella formningar genom Barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verkFörfattare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultursamt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom Barnlitteratur representerad avutvalda verk författade av Astrid Lindgren.. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom Barnlitteraturen?Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom dennametod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturellauppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barnkan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts ochhur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknadenUppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.