SammanfattningFör att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata.Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp.

Bakgrund och Problem: Följande två frågor söker jag finna svar på genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner är vanligast i Sverige idag och vilka påföljder har revisorerna fått? Hur säkerställer en revisionsbyrå att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar med kvalitetsfrågor och därmed säkerställer att gällande regler och normer tillämpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfällig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som påverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinärenden hos Revisorsnämnden.

Skuggor är centrala för hur människan uppfattar världen. Inom datorspel och andra interaktiva 3D-applikationer är det viktigt att underlätta förståelsen av scenen och det finns även ofta en stark vilja att skapa realistiska miljöer. Detta samt att skuggsättning är en komplicerad och prestandakrävande operation gör det till ett viktigt område inom realtidsgrafik. Vi undersöker i denna avhandling relationen mellan prestandan (renderingstiden) för de två populära metoderna för skuggsättning inom realtidsgrafik, shadow mapping och shadow volumes. Undersökningen avgränsas till två utvalda varianter av de ursprungliga algoritmerna.

Under de senaste åren har fetma ökat, 14% beräknas lida av fetma i dagens svenska samhälle. Många har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestående resultat. Bariatrisk kirurgi är det som enligt forskning ger bäst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jämförelse med treatment as usual. Den här studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en två-årsuppföljning.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Inom gruvindustrin används kvarnar, exempelvis kulkvarnar för att mala malmen och frigöra mineraler. För att kvarnen ska fungera tillfredställande är det viktigt att den står stadigt mot fundamentet. En effektiv metod att fästa kvarnen i fundamentet är att använda förspända skruvar. Förspänningen gör så att skruven kan motstå stora statiska och växlande krafter och att skruvförbandet blir mindre, lättare och billigare för en given dragkraft. Det finns dock en nackdel med att använda denna infästningsmetod.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av företaget Stegia AB, som vid examenarbetets uppstart behövde hjälp med kvalitetssäkringen av deras projektprocess. Det som först och främst saknades var en dokumenterad riskanalys. Valet gjordes att införa en riskanalys i form av en FMEA som skulle passa till Stegias projekt som ofta skiljer från varandra i storlek och omfattning. FMEAn har utvecklats med hänsyn till den version av Stegias projektmodell, APQP, som användes vid examenarbetets uppstart och är uppbyggd med denna som grund. FMEAn är också utvecklad för att vara så flexibel som möjligt och därför gå att anpassa till flera olikatyper av riskanalyser inom olika branscher.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

De senaste åren har stora tågförseningar skett på vintern, ofta hänvisade till som växelfel. Dessa växelfel beror ofta på att snö och is fastnar i växeln och på så vis förhindrar växelns huvudfunktion. Snön hamnar i växeln dels genom snöfall, men även på grund av att snön skakas av från de passerande tågen. Förseningarna, som beror på snö och is i järnvägsväxlar, är ett stort problem som påverkar många människor. Syftet med detta projekt blev således att undersöka hur detta problem kan lösas.Idag finns redan flera varianter för att lösa detta problem.

Sverige intar en särställning, tillsammans med övriga nordiska länderna, genom att det krävs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag är obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat ämne när det gäller huruvida revisionsplikten i små aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen är att studera revisionens funktioner utifrån revisionspliktens betydelse i små aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssäkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.