Vårt problemområde är hur genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena Barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i Barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar?Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Vår studie har som syfte att undersöka några förskolelärares syn på barns inflytande och dess betydelse för lärandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser på begreppet inflytande och hur de väljer att tillämpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande är en viktig del i barnets utveckling till att bli självständiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhåller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vår studie genom att tillämpa kvalitativa forskningsintervjuer för att få en större förståelse kring detta fenomen, där vi har intervjuat sex förskollärare på två olika förskolor inom Luleå kommun.

Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i Barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville även få ökad förståelse om mot vilken bakgrund åldersammansättningen i Barngruppen organiseras. Vår studie utfördes på en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger på intervjuer med öppna frågor. Vår analys grundar sig på tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag är utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med Barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt..

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i Barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av sagor.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter Barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare..

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i Barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i Barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lärande miljö.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.