This study analyzes the court of appeals work on judging immediate care (6 § LVU) by the child´s best from 10 court cases. This study has been reviewing 10 court cases and reviewing the court of appeals applicable laws in their decisions on interlocutory order within LVU. The material than have been analyzed consists of immediate care of children, and the concept of the best interests derived from the UN Convention on the Rights of the Child.The legal sanctions includes when a state signs a convention, which Sweden has. This means that Sweden is at their disposal to offer all children within its territorial limits, up to 18 years may take part of the rights set down in the Convention of the Rights of the Child. This means that all decisions relating to the individual child, should always be taken with respect to the best interest of the child, when a child for varoius reasons end up in a lawsiut.The concept of the best interest of the child are vague and abstract because it is not clearly defined.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem.

BakgrundSömn och matproblem är vanliga hos små barn. Bekymren kan vara stora och föräldrarna i behov av professionell hjälp. Barnavårdscentralerna har stor stöd- och hjälpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala län finns en specialbarnavårdscentral som erbjuder råd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera föräldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och föräldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie där 67 av 102 (66 %) föräldrar besvarade frågor om förhållanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera områden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde föräldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gällande sömn minskat både för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssäkring av vårdverksamheters resultat är viktigt.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga familjehem behandlar ämnet familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside.