Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Arbetsplatsträffar inom Luleå kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Träffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att få fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete användes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), känslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatsträffarna. Frågeställningarna är: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatsträffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom Luleå kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn.

Bakgrund: När ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvård kan det innebära enorma kroppsliga och mentala påfrestningar för föräldrarna. Föräldrarna har oftast en central roll i barnets vård och tillfrisknande, men kan uppleva besvär med att få sina personliga behov uppfyllda under barnets vårdtid. Syfte: Beskriva föräldrars uttryckta behov av stöd från sjuksköterskor när deras barn vårdas på BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara föräldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt välbefinnande samt emotionellt stöd.

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.