Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 60 av 302

"Vi har barnen gemensamt" : Kvalitativa intervjuer med förskollÀrare om förÀldrasamverkan i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.

Ökad fysisk aktivitet genom hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet

Ett vÀl utforskat omrÄde inom sociologin Àr hur förÀldrar pÄverkar sina barn. FÄ studier har dock gjorts pÄ hur barn i sin tur kan pÄverka sina förÀldrar, dÀrmed behandlar denna studie ett outforskat omrÄde. HÀlsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförÀndringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hÀlsoeffekter pÄ barnet uppger vissa av förÀldrarna att Àven deras hÀlsa har förbÀttrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur barn indirekt kan pÄverka sina förÀldrars upplevda hÀlsa positivt genom att vara deltagare i en hÀlsofrÀmjande verksamhet.

BVC-sjuksköterskors arbetssÀtt med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Hur bör man gÄ tillvÀga vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka marknadsföringsÄtgÀrder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som Àr ett tydligt exempel pÄ en marknad dÀr reklam Àr förbjuden. Vi har studerat en mÀngd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som Àr mest effektiva för att nÄ ut till slutkunden pÄ en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsÄtgÀrder att ta till för att nÄ ut till konsumenten och att vissa lÀmpar sig bÀttre Àn andra pÄ denna marknad samt att de i kombination Àr ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sÀttet att nÄ ut till slutkunden Àr att företaget ska rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder direkt till konsumenten och inte gÄ via mellanhÀnder.

FastighetsmÀklaren: Laglös förmedlare eller opartisk mellanman?

För att fastighetsmÀklare ska fÄ arbeta med förmedling pÄ en yrkesverksam nivÄ krÀvs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger pÄ fastighetsmÀklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmÀklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. MÀklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta bÄde köparnas och sÀljarnas intresse. Det Àr trots detta accepterat att mÀklare tillgodoser en sÀljares intresse med extra varsamhet. FastighetsmÀklaren ska förbli opartisk och inte försÀtta sig i sÄdana situationer dÀr denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istÀllet för sÀljares och köpares intressen.

?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Inskolning av adopterade barn i förskolan : - en studie

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Relationen mellan den fackliga organisationen och företagsledningen Vid en organisationsförÀndring pÄ LÀnsförsÀkringar Bergslagen

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Marknadsföring till barn : Vilken vÀg kan företagen vÀlja?

Vi blir idag överrösta av budskap frÄn företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir dÀrmed svÄrare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt Àr den bÀsta för dem. Företagen mÄste sticka ut ur mÀngden och vÀcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gÀller Àven för företag som marknadsför till barn och ungdomar dÀr speciella skydd i form av lagar och regler finns.VÄrt fenomen som vi har valt att undersöka Àr företagens marknadsföring till barn under tolv Är, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att fÄ en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (förÀldrar med barn under tolv Är) undersökas för att se hur de uppmÀrksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet Àr att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

Metoder för att frÀmja amning av prematura barn : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som anvÀndes pÄ en neonatalavdelning för att frÀmja amningen hos prematura barn. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. LitteraturgenomgÄngen visade att det fanns ett flertal metoder för att frÀmja amning av prematura barn pÄ neonatalavdelningen. FörÀldrarna behöver fÄ hjÀlp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstÄ att det Àr dem som Àr av största betydelse för barnet.

Skola+Hem= Sant

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar En kvalitativ intervjustudie

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Förenklade regler i ABL : För smÄ privata aktiebolag

Den som vill bedriva nÀringsverksamhet i Sverige kan vÀlja mellan olika bolagsformer, dÀribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns tvÄ typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. BestÀmmelserna i dessa författningar hÀrstammar till viss del frÄn de bolagsrÀttsliga direktiv som EU har beslutat ska gÀlla inom unionen.Det sker stÀndiga förÀndringar pÄ bolagsrÀttens omrÄde, bÄde avseende de gemenskapsrÀttsliga reglerna frÄn EU och de nationella bestÀmmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvÀndigt att Àven se över samtliga bolagsdirektiv för att underlÀtta det administrativa arbete som Äligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansÄg Àven i samma utredning det angelÀget att varje medlemsstat sÄg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för smÄ bolag.Sveriges regering utfÀrdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för smÄ privata aktiebolag.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->