Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

This examination work is about an marketing investigation of John Deere Moco 730/735 during the season year 2003. Moco 730 has an workingwidth on 3 m, and 735 has one with 3,5 m. The research results of 16 moco 730/735 are from intervju- and questionnaire made of the owners. The results also comes from intervju anwser from dealers which sold this mocos. The examination work shows comments and opinions from the customer after one seasons use. In the end of my examination work are all comments and opinions put together in a marketing analysis called swot-analys in Swedish. The analysis declare that the moco 730/735 is functional and have god quality. The future seems god for this kind of moco. The strength for this moco are god quality and the dealers god service support. The most important weakness about this moco are that the machine came out late on the market, compared to other mocos on the market. I think it´s important the have in mind that the customers are very John Deere faithful and this JD 730/735 is used for only one season..

Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

Den här uppsatsen undersöker vikten av fyra av Disneys 12 animationsprinciper i ansiktsanimation för 3D. De principer som undersöks är Anticipation, Followthrough and Overlapping action, Appeal och Secondary action. Detta prövas genom att först skapa en originalanimation, där alla Disneys animationsprinciper används, och därefter skapa fyra ytterligare, separata, animationer där en av detidigare nämnda principerna tas bort. Dessa animationer visades sedan för sex testpersoner som därefter fick svara frågor i en intervju. Det märktes tydligt att alla av de fyra testade principerna är viktiga för en animation, dock var avsaknaden av Appeal eller Secondary action tydligast..

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

This is an ethnographically inspired study focusing on multilingualism in a Swedish preschool setting. The purpose of the study was to find out how the children perceived their multilingualism and how it was expressed by the children in the interaction with teachers and peers. The research questions were as follows: How is the multilingualism expressed in the day to day interaction in preschool? What significance does the daily interaction with peers and educators have for the children?s perceptions of their multilingualism? How do the children perceive their multilingualism and the value in their multilingual abilities?  To answer these question methods inspired by ethnographical studies were used, namely participant observation and semi-structured interviews with the children.   Theory was used from two areas; childhood sociology as theorized by Corsaro with the ideas of peer cultures and interpretive reproduction, and the sociology of language with the theory of collaborative empowerment as introduced and developed by Cummins. The children in the study were seen as social actors who are important here and now and who contribute to the development of society.   The study showed that the multiple languages were visible in the preschool, but that the Swedish language was upheld as the norm and the language of communication; no children were recorded playing in their ?home language? during interaction with other children.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

AbstractHow do pupils with intellectual disabilities experience participation and involvement in school work? It was a question I had in mind when I was formulating the thesis statement. I wanted to catch pupils? experiences and analyze them from the sociology of childhood. Do pupils want more involvement and what obstacles and opportunities do pupils find to exert participation and involvement?The study is based on six interviews conducted with pupils enrolled in the compulsory school for pupils with intellectual disabilities.

A qualitative, empirical study on how the nurse understands her role as a pedagogue..

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.    Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT?Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?     I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri.

I den här uppsatsen har jag valt att göra en jämförelse mellan de två kommunerna Piteå och Skellefteå och hur de har använt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har även studerat mer i detalj vad New Public Management innebär. Till min hjälp hade jag fyra stycken informanter från de två kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de på deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag använde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frågor.