Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang får gitarrelever att uppleva lust att lära och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva på sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade även till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvärlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillämpats för att uppnå syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation är Personligt inflytande, Lärarens positiva bemötande och Känsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen är Att inte förstå varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen på personligt inflytande och Känslan av att inte utvecklas. Studien kan även konstatera att kvinnliga förebilder är av stor vikt inom musikvärlden för ? utöver att finnas där som inspirationskällor för kvinnor att identifiera sig med ? att påvisa det faktum att det faktiskt är möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade områdena inom musikerbranschen..

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

The aim of this master?s thesis is to examine how male and female stereotypes are used to describe the characters in modern detective stories for children. We have analyzed six books in the aforementioned genre written for children between the ages of 9 and 12. This essay examines which inner qualities, appearances, activities and professions are used to describe the persons? character in the analyzed books and if these stereotypes agree with the person?s biological sex.

Syftet med studien var att undersöka självförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketränare och en kontrollgrupp. En webbenkät med manliga medlemmar på dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar på dessa forum som varken styrketränade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda åt gällande social fysisk ångest eller självförtroende.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

The purpose of this study is to examine sex/gender relations amongst staff in public libraries who have taken part in projects related to information technology. This is done through e-mail surveys and telephone interviews with staff who have participated in the development of the two library websites Mina bibliotek and Biblioteket.se regarding their experiences. The theoretical basis for the analysis is two gender theoretical perspectives with reference to technology. The first perspective is represented by Yvonne Hirdman?s theory concerning the gender system, in which women and men are kept apart and in which there is always a hierarchy where men are higher up, and Hanna Westberg-Wohlgemuth?s theory concerning sex marking of job-tasks.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Titel: Genusframställningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna.Metod: Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden..

No abstract.

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.