Syftet med studien var att belysa hur lärare kan upptäcka och arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att få vetskap om hur några lärare tänker om läs- och skrivsvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat två lärare i förskolan, fem lärare i skolans tidigare år och två vuxna personer som har läs- och skrivsvårigheter. Både i vår litteraturgenomgång och i våra intervjuer framkom flera kännetecken som lärare kan titta efter för att upptäcka att barn har läs- och skrivsvårigheter. Kännetecknen kan till exempel visa sig i barnets språk, motorik och hur barnet läser och skriver.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Att barn erhåller stöd, omtanke samt uppfostran på det sätt vilket gör att de växer upp till starka individer som bland annat kan skilja på rätt och fel är viktigt. Syftet med denna framställan har därför varit att utreda vilket skydd som tillförsäkras barn. Vilken men även vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsäkras skydd, stöd och hjälp. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete gällande ärenden som rör barn. Vilka förutsättningar som skall föreligga för att frivilliga omhändertaganden eller tvångsåtgärder skall bli aktuellt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstå hur föräldrar till barn på småbarnsavdelningar ser på förskolans arbete och vilka tankar och åsikter de har om läroplanen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex föräldrar till barn som är 1-3 år. En hermeneutisk ansats har använts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att föräldrar i första hand har sina barn på förskolan på grund av arbete, men även för att barnen skulle få stimulans och träffa andra barn. Det är också viktigt för de flesta föräldrar att barnen lär sig något på förskolan, till exempel konfliktlösning, färger och former.

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

A b s t r a c tI Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan.

Bakgrund: Varje år avlider 1,4 miljoner människor till följd av våld i världen, varav 34000 är barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt våld där tre av dessa fall är dödligt våld mot barn. Det dödliga våldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt våld mot barn inom familjen. Följande frågeställningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redgöra för ålder på offret vid dödligt våld mot barn inom familjen.

 Tanken men denna studie var att få djupare insikt i hur människor som arbetar med barn ser på barnmisshandel och vilka förhållningssätt de ställer sig till när de misstänker att ett barn blir vanskött/misshandlad. Forskare inom området menar att det finns olika sätt att behandla och bemöta barn som utsatts eller utsätts för misshandel men att informationen om hur de som arbetar med barn varje dag ska förhålla sig när de möter barn som får uppleva eller har upplevt denna typ av misär.                        Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag intervjuat sex personer som möter barn varje dag i sitt yrke däribland behandlare, socialsekreterare och förskolepedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av studie i tidigare teori och forskning.                        Resultatet visade att samtliga intervjuade förskolepedagoger är relativt osäkra på hur de skulle förhålla sig då de hamnar i en situation där de misstänker barnmisshandel och en anmälan behövs göras även om de i första hand alltid ser till barnets bästa medan behandlare och socialsekreterare hade en tydlig plan när det gäller att få in anmälan och behandla ärendena vidare..

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.