SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1.

Stress bland sjuksköterskor kan påverka deras arbetsprestation på ett negativt sätt. Detta får påföljder för omvårdnaden som blir sämre vilket i sin tur även påverkar patientsäkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att använda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: Arbetsglädje och positivinställning, kompetens, samarbete och egenvård.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen. .

BakgrundTraditionell och komplementär eller alternativ medicin, vilket benämns Complementary and Alternative medicine (CAM), är enligt WHO en viktig, men ofta underskattad del i nationella hälso- och sjukvårdssystem. Användandet av CAM har ökat signifikant senaste åren för gravida kvinnor. Inom CAM ryms begreppet ?mind-body interventioner? eller ?mind-body therapies? och innefattar behandling så som mindfulness, yoga, akupunktur, massage. Yoga och mindfulness har enligt tidigare studier positiv inverkan på graviditet och graviditetsutfall.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen..

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Uppsatsen är en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgår ifrån tre övergripande nivåer: strukturell, kulturell och individuell nivå. Dessa nivåer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förståelse av detsamma.

Antalet barn som upplever våld i familjen är stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om barn som upplevt våld i familjen och som visar tecken på PTSD. Frågeställningar som studien avser att besvara är (1) vilken betydelse har våldets karaktär för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hälsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken på PTSD förstås? Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt våld i familjen och som besvarat Children´s revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..