Syftet med arbetet Àr att fÄ klarhet i hur lÀrare tÀnker om sina skyldigheter nÀr de fÄr vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och krÀnkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller nÀr lÀraren agerar. I undersökningen ingÄr intervjuer med lÀrare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillrÀcklig kunskap, kan göra att barnets bÀsta blir Äsidosatt.Barnmisshandel kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men tydliga tecken en lÀrare bör vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den hÀr undersökningen framgÄr det vilka skyldigheter personal har bÄde i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgÄr Àven vilket tillvÀgagÄngssÀtt man bör anvÀnda sig av.

En vanlig vÄrdform i livets slutskede Àr i form av öppenvÄrd i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrÄn följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick pÄ det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svÄrt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha vÀrdighet.

Inledning: Att vara tonÄring och leva med en svÄrt sjuk och döende förÀlder Àr pÄfrestade och det finns en ökad risk att detta pÄ lÄng sikt pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonÄringar och förebygga risk för framtida psykisk ohÀlsa behöver vi ta reda pÄ mer om deras upplevelser.FrÄgestÀllningar: Hur upplever tonÄringar att ha en svÄrt sjuk och döende förÀlder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonÄringar som förlorat en förÀlder, som erhÄllit palliativ vÄrd, inom ett Är efter förlusten. Kvalitativ analys anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonÄringar upplever ett ökat ansvar.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förÀlder i hemmiljö. NÀr en förÀlder fÄr en kronisk sjukdom pÄverkas hela familjen. Multipel skleros (MS) Àr en kronisk sjukdom med stora variationer i bÄde omvÄrdnadsdiagnos och prognos för hela familjen, inte minst barnen. Elva artiklar som motsvarade syftet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 6 kategorier: att ha en begrÀnsad fritid och inte kunna ta hem vÀnner, att engagera sig i hemmet gör en mogen och stolt men minskar friheten, att förÀlderns tillstÄnd pÄverkar ens kroppsbild och gör en arg, att vara orolig för sin egen och förÀldrarnas framtida hÀlsa, att vilja bli behandlad rÀttvist och lÀngta efter tillit samt att prata om problemen, glÀdjas och hoppas pÄ en bÀttre framtid.

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

NÀr nÄgon som man tycker om blir akut, allvarligt sjuk och behöver sjukhusvÄrd sÄ upplevs det mÄnga gÄnger som skrÀmmande. Ofta upplevs det osÀkert hur det kommer att gÄ för den sjuke personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person Àr akut och allvarligt sjuk. Sexton vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1995- 2004 som motsvarade syftet granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vilja vara nÀrvarande hela tiden: att vara orolig för att inte klara av hela situationen: att fÄ stöd och tröst av personer man litar pÄ: att veta vad som hÀnder för att kunna förstÄ och kÀnna hopp.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky®s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

En vanlig vÄrdform i livets slutskede Àr i form av öppenvÄrd i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrÄn följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick pÄ det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svÄrt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha vÀrdighet.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.