Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att pÄverkas av miljön: Att bli pÄverkad av nÀrstÄende och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstÄdd och vara beroende av andra: Att kÀnna smÀrta: Att uppleva mÀrkliga saker och vara rÀdd: Att ha ett stort behov av information och inte förstÄ hur sjuk man Àr: Att tÀnka positivt under vÄrdtiden och efter tillfrisknandet försöka gÄ vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev pÄverkade av miljön pÄ IVA. Medicinsk utrustning upplevdes bÄde betryggande och stressande. God omvÄrdnad av personal och kontakt med nÀrstÄende spelade stor roll för tillfrisknandet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vÄrdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vÄrdar en sjuk dÀr vÄrden övergÄtt frÄn palliativ vÄrd till vÄrd i livets slutskede har rÀtt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Syftet med uppsatsen Àr att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn pÄ sjukhus. Vi vill uppmÀrksamma att yrket som lÀrare och pedagog strÀcker sig lÀngre Àn inom skolans ramar. Med utgÄngspunkt i litteratur i Àmnet, enkÀter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavÄrd studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen pÄ barns lek. Resultatet visar pÄ att leken enligt informanterna Àr en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan pÄ barn dÄ de hamnar pÄ sjukhus.

NÀr nÄgon blir sjuk fokuserar vÄrdpersonalen mest pÄ den sjuke patienten, och familjen fÄr ta ett steg Ät sidan. Det Àr lÀtt att glömma bort att Àven familjen Àr drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen nÀr en familjemedlem Àr kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vÄrdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. UtgÄngen i intervjun var tre stora öppna frÄgor i omrÄdet "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mÄr psykiskt dÄligt". Analysen genomfördes med hjÀlp av Kvales metod för analys, sÄ kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje Är i nÄgon form av cancersjukdom och cancer Àr den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 Är. NÀr nÄgon i en familj blir sjuk sÄ pÄverkar det hela familjen. DÀrför handlar familjecentrerad omvÄrdnad om att se familjen som en helhet. Det innebÀr ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vÄrd till barnen behöver vÄrdpersonalen skapa ett bra samarbete med förÀldrarna och fÄ förÀldrarna att vara delaktiga i omvÄrdnaden.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Bakgrund: NÀr en familjemedlem blir akut sjuk pÄverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för nÀrstÄende. Det Àr dÄ viktigt att bemötandet frÄn sjuksköterskan under denna anstrÀngande period blir en positiv upplevelse för nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstÄnd. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio artiklar. Resultat: För att nÀrstÄende skall uppleva bemötandet som positivt bör de fÄ trygghet, bekrÀftelse samt kÀnna delaktighet.

Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.

Den psykiska ohÀlsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag mÄnga etiska och moraliska problem. Skolsköterskor Àgnar mycket tid Ät att stödja och hjÀlpa barn med psykisk ohÀlsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjÀlp till barn som mÄr psykiskt dÄligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor frÄn Norra Sverige deltog i studien.