Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Cirka 50 000 mÀnniskor har och kommer att bli utförsÀkrade Är 2010 frÄn FörsÀkringskassan i och med en reformÀndring i sjukskrivningslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen Àr att effektivisera en ÄtergÄng till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformÀndringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmÀrksamheten av de olika utförsÀkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process pÄverkar individen.  Syftet med studien Àr att undersöka hur de som har varit sjukskrivna pÄverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet Àr att kunna förstÄ hur individerna upplever rollförÀndringen att gÄ frÄn att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gÄ frÄn sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen Àr att respondenterna kÀnde en viss rollförvirring. Att trÀda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krÀvs för att bli frisk, men respondenterna kÀnde att nÀr de vÀl gjorde detta, blev de misstÀnkliggjorda.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvĂ„rdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning vĂ€xt sig allt större. En av dessa insatser Ă€r case management dĂ€r den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager fĂ„r hjĂ€lp att utföra aktiviteter pĂ„ viktiga livsomrĂ„den. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dĂ€r flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus pĂ„ case management som omvĂ„rdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn pÄanhörigas nÀrvaro i akutrummet i samband med omhÀndertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: VÄrdpersonalen har delade meningar om anhörigas nÀrvaropÄ akutrummet. Generellt tycks anhörigas nÀrvaro upplevas som positivt sÄ lÀnge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.