Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje Är. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare Àr magsÀcksoperation som begrÀnsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur magsÀcksopererade informanter sjÀlva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsÀcksoperation som metod för viktminskning. Hur fÄr de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick frÄn semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgÄtt magsÀcksoperation i syfte att gÄ ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation Àr den sista utvÀgen nÀr andra alternativ till viktminskning misslyckats.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 mÀnniskor nÄgon form av autismspektrumtillstÄnd. AutismspektrumtillstÄnd Àr en kognitiv funktionsnedsÀttning dÀr problem som kommunikation, sociala samspel och förestÀllningsförmÄga kan uppstÄ. Djur i vÄrden pÄverkar positivt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Djurunderstödda interventioner Àr aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan anvÀnda vid omvÄrdnad av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syfte: Att beskriva hur sÀllskapsdjur pÄverkar samt upplevs pÄverka barn med autismspektrumtillstÄnd.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

SamhÀllet har ett ansvar för att prioritera barnen dÄ dessa Àr en sÄrbar grupp. En mÄngfald av studier visar pÄ att flertalet av barn som lever med förÀldrar med svÄrigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohÀlsa bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Detta förhÄllande ledde till att nya bestÀmmelser infördes den 1 januari 2010 bestÀmmelser i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsÀkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrdpersonal sÀrskilt bör uppmÀrksamma barnen och stÀrka barnens rÀtt till information, rÄd och stöd dÄ barnets förÀlder eller vÄrdnadshavare har fysiska eller psykiska svÄrigheter i sÄdan allvarlig grad att det pÄverkar den vuxnes förÀldraförmÄga.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syfte:.Syftet med studien a?r att ja?mfo?ra icare tonometri med NCT och se om de tva? metoderna fa?r likva?rdiga resultat. Studien ville a?ven se vilken av metoderna som fo?redras av deltagarna.Metod: 85 personer deltog med medela?lder 27 ± 9,2 a?r. Ma?tningarna utfo?rdes pa? 82 av deltagarna i slumpma?ssig ordning pa? deras ho?gero?gon.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hÀlsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. FÄ som söker vÄrd för psykisk ohÀlsa erbjuds psykoterapi och det Àr intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. KÀnsloskola Àr en nÄgot modifierad variant av Affektskola, som Àr en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite Àr kÀnt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvÄrdspatienters deltagande i KÀnsloskola hade en positiv effekt pÄ psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmÄga (GAF-sjÀlvskattning), direkt efter avslutad KÀnsloskola och sex mÄnader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av KÀnsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmÄga att uppfatta och uttrycka affekter och förbÀttrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvÄrdspatienter inkluderades för deltagande i KÀnsloskola. Patienterna fyllde i sjÀlvskattningsformulÀr SCL-90, TAS-20 och GAF-sjÀlvskattning före, direkt efter och sex mÄnader efter avslut.

The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while theinternet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is toidentify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method:A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses whichexist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The healthoutcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxiousadolescents.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Syfte Syftet Àr att undersöka hur unga tjejer sjÀlva upplever att de pÄverkas av sitt blogglÀsande.FrÄgestÀllningarUpplever unga tjejer att deras identitet pÄverkas av blogglÀsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hÀlsa pÄverkas av blogglÀsande?UtifrÄn de svar som ges pÄ ovanstÄende frÄgor Àmnar jag resonera kring eventuella samband mellan blogglÀsande och psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor. HÀr finns givetvis inga enkla samband utan min ambition Àr att belysa hur unga kvinnor sjÀlva resonerar kring detta och dÀrmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svÄrundersökta Àmne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgÄngna teorierna visat hur identitetsskapandet, sÀrskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frÄgestÀllningar berörde identitetsskapande och psykisk ohÀlsa i förhÄllande till unga tjejers blogglÀsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan blogglÀsning och psykisk ohÀlsa hos unga tjejer utifrÄn min undersökning. Den definition av psykisk hÀlsa som jag anvÀnder i denna uppsats var följande: ett tillstÄnd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..