I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med venpunktion pÄ barn. Nio sjuksköterskor pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och tre kategorier framtrÀdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rÀdsla hos barn och förÀldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion pÄ barn kan innebÀra att stÀllas inför en komplex situation dÀr sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande övervÀga vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som skapar de bÀsta förutsÀttningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

DetgÄr att lÀsa i en rapport frÄn socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvÀrdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdÀr brukarinflytande idag saknas. Detta Àr enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien Àr att undersöka de professionellas syn pÄ barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvÄld, missbruk och/eller psykisk ohÀlsa. Studien görs pÄ uppdrag frÄn RegionHalland. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod vilket innebÀr att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Föreningsidrott Àr en stor del av mÄnga barns liv och idrottsledarna Àr en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hÀlsa, sÄvÀl den fysiska som den psykiska och sociala hÀlsan. Det finns idag negativa hÀlsotrender hos barn nÀr det gÀller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan pÄverka sina utövares hÀlsa. Studien syftar Àven till att söka förstÄelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hÀlsofrÀmjande miljö för barn.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och sociala medier har nÄgra samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkÀtundersökning och genomfördes pÄ en gymnasieskola i Karlstad. EnkÀten bestod av 19 frÄgor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hÀlsa samt anvÀndning datoranvÀndning/sociala medier. 121 enkÀter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet anvÀndes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mÀngden fysisk aktivitet.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder pÄ att höga krav hos unga kan hÀnga samman med ökad risk för psykisk ohÀlsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att fÄ en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i Är 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever frÄn skolor i omrÄden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omvÀxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthÄllandefaktorer, sÄvÀl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonÄren uppfattades som en etablerande omstÀndighet.