FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Varje Är insjuknar mÄnga mÀnniskor vÀrlden över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per Är vÀntas öka. Sjukdomen Àr i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer Àr amputation av nedre extremiteter pÄ grund av sÀmre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien Àr en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

Bakgrund: NÀr en person blir svÄrt sjuk, Àr döende och behöver vÄrdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan Àven personer i dennes nÀrhet. Det har framkommit att nÀrstÄende inte alltid uttrycker sina behov i situationen. NÀrstÄendes involvering Àr ett faktum, och deras upplevelser varierar. NÀrstÄendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om KÀnsla av sammanhang.   Syfte: Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en palliativ vÄrdtagare.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts dÀr dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell.Resultat: Det framkom att nÀrstÄende upplevt förÀndringar i vardagen sedan deras nÀrstÄende blivit sjuk. De upplevde ÄsidosÀttande av egna behov och intressen.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr ett betydande folkhÀlsoproblem i Sverige och detta Àr en utmaning för primÀrvÄrden idag. Denna uppsats Àr ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till mÄttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa inom primÀrvÄrd. En 12 veckor lÄng individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jÀmfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid bÄde eftermÀtning och uppföljningsmÀtning 12 mÄnader efter pÄbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohÀlsa.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.