Bakgrund: Var femte kvinna kommer nÄgon gÄng under sitt liv bli utsatt för vÄldtÀkt eller vÄldtÀktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvÄrden kan fÄ avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohÀlsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hÀlsa. Ensamhet och hÀlsa Àr subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma lÄngsamt eller plötsligt och ovÀntat. Ensamhet Àr starkt associerat med psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt att förstÄ hur ensamhet upplevs och kan pÄverka Àldre personers hÀlsa.

Bakgrund: Upplevelser frÄn barndomen gÀllande nÄlrelaterade procedurer kunde lÀmna spÄr efter sig lÄngt upp i vuxen Älder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nÄlstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkade barns reaktioner vid nÄlrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde pÄ 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion pÄ nÄlrelaterade procedurer pÄverkades bÄde av det som sjuk-sköterskan och förÀldrarna gjorde. FörÀldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov nÀr det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, förÀldrarnas pÄverkan och sjuk-sköterskans pÄverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid nÄgot som sjuksköterskan tillÀmpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Arbetsrelaterad stress inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett kÀnt problem, vilket lÄngsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohÀlsa hos personalen. Det Àr av vikt att erbjuda lÀmpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt pÄ arbetsrelaterad stress, medveten nÀrvaro och psykisk hÀlsa hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hÀlsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhÄllanden under barndomen i relation till individens livschanser och hÀlsa senare i livet har utgÄngspunkten ofta varit förÀldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppvÀxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning Àr individens eget förhÄllande till skolan under tidiga Är och dess betydelse för uppnÄdd utbildning och hÀlsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjÀtte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur förÀldrarna vÀrderar utbildning. Dessa förutsÀttningar stÀlls sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohÀlsa i vuxen Älder. Studien har en longitudinell design och Àr baserad pÄ materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm pÄ 50-talet?), en kombinerad enkÀt- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Det Àr av stor vikt att hitta faktorer som leder till bÀttre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohÀlsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ?faller mellan stolarna? dÄ ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohÀlsa Àr Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).