Palliativ vÄrd innebÀr vÄrd i livets slut nÀr det inte lÀngre finns nÄgra medicinska behandlingar för sjukdomen. VÄrden kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss pÄ upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vÄrd, utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv. VÄrd i livets slut i hemmet kan innebÀra en stor förÀndring för hela familjen. NÀrstÄendes livsvÀrld förÀndras nÀr en familjemedlem blir sjuk.

Detta arbete handlar om hur personer med psykisk ohÀlsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handrÀckningar eller omhÀndertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att fÄ en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill Àmnesvalet Àr att vi inte fann nÄgra rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare Àr hur polisen uppfattar dessa möten. För att fÄ enklarare bild om vilka förutsÀttningar som rÄder inför dessa möten, sÄ har vi tittat pÄden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rÀtt förutsÀttningar att bemöta psykisk sjuka??Som utgÄngspunkt för intervjuerna har vi haft frÄgestÀllningar som knyter an till attbÀttre förstÄ dessa möten.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hÀlsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter anvÀnder sig av natur och trÀdgÄrd men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Uppsatsen Àr en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohÀlsa, anknytningsmönster och upplevd sjÀlvförmÄga i en grupp tonÄringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. SjÀlvskattningsformulÀr som mÀter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd sjÀlvförmÄga (GSE) har anvÀnts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd sjÀlvförmÄga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohÀlsa har negativt samband med den upplevda sjÀlvförmÄgan. En principalkomponentanalys tydde pÄ att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frÄgor.

Ångest och depression spĂ„s om fem Ă„r tillhöra nĂ„gra av vĂ€rldens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvĂ€r hos individer innebĂ€r att mĂ„nga med psykisk ohĂ€lsa exkluderas frĂ„n arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohĂ€lsa arbetar innebĂ€r dock vinster pĂ„ individ-, organisations-, och samhĂ€llsnivĂ„ (CEPI, 2012). Syftet med studien Ă€r dĂ€rmed att undersöka hur arbetsmiljön för anstĂ€llda med Ă„ngest- och depressionssyndrom har anpassats utifrĂ„n den anstĂ€lldes förutsĂ€ttningar. Studiens fokus Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkade att anpassningarna genomfördes.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

Samtiga vÄrdprofessioner har enligt lag krav pÄ sig att arbeta evidensbaserat. SÄ Àven sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lÄgt anvÀndande av evidens har trots detta faststÀllts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder anvÀnds. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har dÄ fokuserat pÄ sjuksköterskan i slutenvÄrden.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen pÄ psykisk ohÀlsa förÀndrades avvecklades den institutionsbaserade vÄrdformen. 1995 Ärs psykiatrireform syftade till att stÀrka dessa patienters rÀttigheter och stÀllning i samhÀlletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en nÀrstÄende med psykisk ohÀlsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet Àr Katie Erikssons lidandebegrepp.

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför förÀldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 förÀldrar pÄ tvÄ montessoriförskolor i södra Sverige. FörÀldrarna svarade muntligt och skriftligt pÄ frÄgor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolan och jÀmföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen Àr kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..