Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommittĂ©ns definition av psykisk ohĂ€lsa skall symtomen pĂ„gĂ„ under en lĂ€ngre tid, hindra barnet frĂ„n att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever sĂ„ mĂ„nga som cirka 400 000 barn med en ensamstĂ„ende förĂ€lder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstĂ„ende förĂ€ldrar pĂ„verkas psykiskt av sin uppvĂ€xtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Vi var intresserade av att utforska Àmnet psykisk ohÀlsa utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera pÄ den lÀttare psykiska ohÀlsan eftersom den pÄ senare tid har uppmÀrksammats alltmer i media och Àven ökat som samhÀllsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvÄrdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades pÄ primÀrvÄrden eftersom de i första hand söker hjÀlp dÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvÄrdnad en sjuksköterska inom primÀrvÄrden bör ge till patienter med lÀttare psykisk ohÀlsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn en induktiv metod.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

De senaste decennierna har stora samhÀllsförÀndringar skett för att förbÀttra situationen för mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohÀlsa genom fördomar bÄde av andra och sig sjÀlv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos Àr ett samlingsnamn för symtom dÀr verkligheten förÀndras genom exempelvis hallucinationer eller vanförestÀllningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har nÄgon gÄng vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan kÀnna en förÀndring av jaget och förlora kontrollen över vem de Àr.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. RÀtten att fÄ vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vÀxer upp med missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Examensarbete i socialt arbete 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som vÀxer upp i en hemmiljö vilken prÀglas av missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svÄra uppvÀxtförhÄllanden bÀttre Àn andra.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och unga. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet kring psykisk ohÀlsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohÀlsa? ? Hur framstÀlls samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv dÀr metod och teori Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestÄr av transkriberade texter frÄn fyra fokusgruppsintervjuer i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat sprÄkliga mönster.Resultat: I vÄr studie har vi uppmÀrksammat att teamen sÀllan talar om barn med psykisk ohÀlsa.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.