En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, pĂ„verkas pĂ„ olika sĂ€tt nĂ€r en förĂ€lder drabbas av en cancersjukdom. FörĂ€ldrarnas erfarenheter omfattar bĂ„de deras syn pĂ„ hur förĂ€ldrarollen och parrelationen pĂ„verkas samt hur de uppfattar att barnen, tonĂ„ringarna och/ eller de unga vuxna pĂ„verkas nĂ€r den ena förĂ€ldern Ă€r sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonĂ„ringarna och de unga vuxna som anhöriga i Ă„ldrarna 10-25 Ă„r, har givit sin syn pĂ„ hur de upplever att de sjĂ€lva och förĂ€ldrarna pĂ„verkats av att den ena förĂ€ldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre pĂ„verkan för sig sjĂ€lv och sina barn Ă€n förĂ€ldern som Ă€r patient, och att de unga vuxna Ă€r mera pĂ„verkade av förĂ€lderns cancersjukdom Ă€n vad förĂ€ldrarna tror.   .

Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohÀlsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa var ett mÄngtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohÀlsa i skolan var stress, prestationsÄngest och sjÀlvskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framtrÀdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohÀlsa var kartlÀggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade frÀmst pÄ akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohÀlsa blev eftersatt.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med nÄgon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de fÄr i förskolan. DÀrför har jag genomfört observationer av en femÄrig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har Àven intervjuat tvÄ förskollÀrare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en slÀkting till mig.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begÄs Ärligen cirka 800 000 sjÀlvmord av mÀnniskor vÀrlden över. I Sverige Är 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försÀmrad psykisk hÀlsa som följd. Studien har vÄrdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus pÄ hÀlsa, lidande och mÀnniskan bÄde som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet Àr att beskriva upplevelsen av psykisk hÀlsa hos förÀldrar vars barn genomfört suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehÄllsanalys av sex kvalitativa och tvÄ kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlÀmnade mÀnniskan, den lidande mÀnniskan och den förnyande mÀnniskan. Frekvent förekom kÀnslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svÄrigheter att gÄ vidare i livet, sjÀlvdestruktiva tankar och handlingar, Ängest, depression och sorg.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.