AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgÄtt stora förÀndringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hÀlsovÄrdssystem mellan Ären 1959-1996 harpÄverkats av sÄvÀl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som anvÀnds Àr hÀmtade ur legitimitetsteori, bistÄndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett avvikande-perspektiv pÄ Kubas sjuk-och hÀlsovÄrdssystem.

Att vara barn till en förÀlder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebÀra ett svÄrt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att vÀxa upp i en familj dÀr en förÀlder Àr drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos förÀldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjÀlp.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrisk vÄrd Ann-Christine ErngÄrd Erika Sigvallius Institutionen för hÀlsovetenskap LuleÄ tekniska universitet Personer med psykisk ohÀlsa behöver ibland vÄrdas mot sin vilja för att de inte kan ta stÀllning till sitt vÄrdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stÀrka autonomin hos personer med psykisk ohÀlsa. Det kan innebÀra att utföra tvÄngsÄtgÀrder som bÀltesfixering och medicinering eller att bara neka nÄgon att lÀmna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄt-gÀrder i psykiatrisk vÄrd. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och anvÀnt kvalitativ metod med manifest innehÄllsanalys.

Barn pÄverkas av förÀldrars psykiska sjukdom i form av oro, rÀdsla och skuld samt har en förhöjd risk att sjÀlva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vÄrden Àr det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som Àven Àr förÀldrar till minderÄriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll nÀr det gÀller att uppmÀrksamma dessa barn samt se till att de fÄr adekvat hjÀlp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till förÀldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de fÄr ifrÄn den psykiatriska vÄrden samt beskriva vÄrdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som anvÀndes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har förÀldrar med psykisk sjukdom och fjorton vÄrdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vÄrden.

Inledning: Psykisk ohĂ€lsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jĂ€mfört medandra Ă„ldersgrupper. Att fĂ„nga och hjĂ€lpa barn och ungdomar med psykisk ohĂ€lsaĂ€r en viktig del i skolhĂ€lsovĂ„rden, och skolsköterskans frĂ€msta uppgift Ă€r attfrĂ€mja barn- och ungdomars psykiska vĂ€lmĂ„ende. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor pĂ„ högstadiet fĂ„r kĂ€nnedom om en elevs psykiska ohĂ€lsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor frĂ„n tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehĂ„ll och arbetssĂ€tt i bemötandet.

Inledning: Att vara tonÄring och leva med en svÄrt sjuk och döende förÀlder Àr pÄfrestade och det finns en ökad risk att detta pÄ lÄng sikt pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonÄringar och förebygga risk för framtida psykisk ohÀlsa behöver vi ta reda pÄ mer om deras upplevelser.FrÄgestÀllningar: Hur upplever tonÄringar att ha en svÄrt sjuk och döende förÀlder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonÄringar som förlorat en förÀlder, som erhÄllit palliativ vÄrd, inom ett Är efter förlusten. Kvalitativ analys anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonÄringar upplever ett ökat ansvar.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Psykisk sjukdom pÄverkar inte bara individen som drabbas utan Àven dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsÀgbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.

Ungdomar med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hÀlsa och behovet av utökade vÄrdformer..

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohÀlsa men detta kan uppvÀgas av tillgÀngliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmÀrksammade inom vuxenpsykiatrin pÄ senare Är. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angÄende interventionen. Tio anstÀllda, utbildade i interventionen, frÄn sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.