Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rÀdsla m.m. hos somatisk vÄrdpersonal och om patienter som kÀnner sig avskrivna frÄn den somatiska vÄrden med att det Àr den psykiska ohÀlsan som Àr orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vÄrdpersonal upplever problem med att vÄrda den fysiska hÀlsan hos patienten, dÄ deras specialitet Àr den psykiska hÀlsan.  Syftet med denna studie Àr att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohÀlsa erfar den somatiska vÄrden och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hÀlsa. Studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

En stor del av arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska bestÄr av att möta ochstödja nÀrstÄende i den svÄra situation det innebÀr dÄ patienten Àr kritiskt sjuk.Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet avatt tillgodose behovet av stöd hos nÀrstÄende dÄ deras familjemedlem var kritisktsjuk och vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning. Nio intensivvÄrdssjuksköterskordeltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistruktureradeintervjuer och data analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys somresulterade i ett tema och sex kategorier. Temat blev: konsten att finnas dÀr i ensvÄr situation. Kategorierna blev: att identifiera och sörja för behov, att skapa entillitsfull relation, att visa tillgÀnglighet, att ge uppriktig information, att lÄtanÀrstÄende vara delaktiga och att samverka i team.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vÄrd, social situation, missbruk, vÄrd- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkÀt. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv pÄverkan pÄ patienternas medicinska vÄrd och sociala situation. Det ledde ocksÄ till en bÀttre kontakt med patienten, och förbÀttrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervÀgande positiv uppfattning Àven av vÄrd- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som anvÀnts.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

LÄngvarig stress ökar risk för ohÀlsa och sjukfrÄnvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhÀlle. En preventiv metod för stresshantering Àr Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention pÄverkar stress och generell psykisk hÀlsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmÀtning rapporterade tvÄ tredjedelar av deltagarna hög stressnivÄ (PSS?25).

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förstÄelse för ungdomars psykiska ohÀlsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hÀlsofrÀmjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken pÄverkan ungdomars mÄende kan ha pÄ deras lÀrande, om det enligt kuratorerna finns nÄgra könsskillnader i ungdomars mÄende samt hur det kan förhÄlla sig till KASAM (kÀnsla av sammanhang). Studiens fokus ligger pÄ kuratorers tolkning av omrÄdet och dÀrför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som anvÀnts Àr Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar pÄ högstadiet eller gymnasiet.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Syftet med detta projekt Àr att söka samband mellan psykisk besvÀr och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hÀlsoenkÀt som varje elev pÄ tvÄ gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och lÀngd. Sammanlagt har 846 elever fullstÀndig information. Om eleven i hÀlsoenkÀten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvÀr, hÀr definierat som Äterkommande huvudvÀrk, Äterkommande magbesvÀr, Äterkommande oro eller Àngslan, Äterkommande sömnsvÄrigheter, nedstÀmdhet, mindervÀrdeskÀnslor, Àtstörningar, brist pÄ energi eller svaghetskÀnslor, koncentrationssvÄrigheter eller hopplöshetskÀnslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvÀr.Resultatet visar att psykiska besvÀr klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvÀr ligger inom grÀnsvÀrdena för normalvikt, cirka tvÄ tredjedelar.

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

SammanfattningInledning: BipolÀr sjukdom Àr en svÄrhanterlig sjukdom som pÄverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. BipolÀr sjukdom drabbar i stor utstrÀckning Àven nÀrstÄende och dÄ i synnerhet barn som vÀxer upp med förÀldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppvÀxtförhÄllanden och vad det innebÀr för deras liv Àr inte tillrÀckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

Att vÄrda anhörig med kronisk sjukdom innebÀr en förÀndring för nÀrstÄende som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av stöd vid vÄrden av kronisk sjuk anhörig. Studien Àr baserad pÄ 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att fÄ information ger förstÄelse, att tala med andra som lyssnar och förstÄr, att dela ansvaret av vÄrden med nÄgon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig sjÀlv.

Att vÄrda anhörig med kronisk sjukdom innebÀr en förÀndring för nÀrstÄende som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av stöd vid vÄrden av kronisk sjuk anhörig. Studien Àr baserad pÄ 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att fÄ information ger förstÄelse, att tala med andra som lyssnar och förstÄr, att dela ansvaret av vÄrden med nÄgon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig sjÀlv.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvÄrigheter ska fÄ ett fungerande samspel med andra barn i bÄde styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvÄrigheter, dess förutsÀttningar och om fritidshemmens mÄl och uppdrag kring barn i koncentrationssvÄrigheter. Som metod anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrÄgorna. Med hjÀlp av intervjuerna fÄr vi reda pÄ att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvÄrigheter men att de tycker att det Àr svÄrt.