Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje år föds med ett medfött hjärtfel och förföräldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska påfrestningar. Kunskap om föräldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjärtfel kan stärka sjuksköterskans förmåga att fungera som ett stöd tillföräldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjärtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrån artiklarnas innehåll: Påverkan på kropp och själ med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rädsla.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.

Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskapsläget över bildterapins värde som arbetsterapeutiskt medel vid rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa. Litteratursökningen genomfördes i flera databaser över publicerade vetenskapliga artiklar samt genom en sekundärsökning i referenslistorna hos de artiklar som hittats via databassökningen. Vid analysen av resultatet användes en indelning av kreativa aktiviteters värde enligt Creek (2008a) som ett raster. Resultatet beskriver först kortfattat studiernas karaktär, därefter beskrivs studiernas bevisvärde och bildterapins effekter. Efter detta beskrivs det som framkommit vid analysen, bildterapins värde.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.