Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Barn som vÀxer upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa löper större risk att sjÀlva drabbas av psykisk ohÀlsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur mÄnga barn i Sverige som vÀxer upp under dessa förhÄllanden. Det Àr dock mÄnga som trots stora pÄfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra Àr skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning.Uppsatsens syfte Àr att med kvalitativt angreppsÀtt, utifrÄn tvÄ perspektiv studera hur individer kan uppleva det att vÀxa upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa samt vilket stöd som mÄlgruppen kan efterfrÄga. Studiens resultat visar att uppvÀxten med en förÀlder med psykisk ohÀlsa kan pÄverka individen.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka huruvida intaget av omega-3-fettsyror under graviditet kan p?verka utvecklingen av f?do?mnesallergi hos barnet. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Enbart randomiserade kontrollerade studier inkluderades och s?korden som anv?ndes var ?omega 3?, ?fish oil?, ?food allergy?, ?food hypersensitivity?, ?pregnancy? och ?pregnant?. Populationen i de inkluderade studierna var gravida kvinnor och deras barn.

Bakgrund: NÀr nÄgon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvÀrld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom sÄsom förÀndringar i personlighet och beteende. MÄnga av de som behandlas inom vÄrden för sin psykiska sjukdom Àr förÀldrar. PÄ grund av sjukdomen kan rollen som förÀlder bli pÄverkad negativt dÄ man inte har förmÄgan att upprÀtthÄlla det ansvar som krÀvs för att ta hand om en familj. Barnen kan dÄ riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir Ànnu viktigare att omgivningen uppmÀrksammar situationer dÀr man misstÀnker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa mÀnniskors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats pÄ fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Fem olika teman framtrÀdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, KÀnsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till förÀldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder har inneburit ett liv i utsatthet, dÀr bÄde det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fÄtt upprÀtthÄllas av barnet sjÀlvt.

NÀr en förÀlder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det fÄ en pÄverkan pÄ en hel familj. Det som vanligen Àr ett barns trygghet kan istÀllet pÄverka barnets hÀlsa och vÀlbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla bÄde emotionella problem och beteendeproblem nÀr en förÀlder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjÀlpa barn genom att vara uppmÀrksam pÄ förhÄllanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohÀlsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förÀlder.

Detta arbete handlar om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa och som gÄr i barngruppsverksamheten FontÀnen. Verksamheten stöder sig pÄ olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetsmetoden kommer frÄn KÀllan som Àr en barngruppsverksamhet för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetets syfte Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt FontÀnen skapar förutsÀttning för barnen att hantera sin situation samt hur FontÀnen uppfyller uppgiften av att vara ?nÄgon? för barnen.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Psykisk ohÀlsa Àr ett viktigt hÀlsoproblem och dÄ framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns förÀldrar som fortfarande inte fÄr ett tillrÀckligt bra bemötande av vÄrdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva de upplevelser förÀldrar till barn med psykisk ohÀlsa har i mötet med vÄrdpersonal. Uppsatsen grundas pÄ Ätta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekrÀftad och att lÀgga sitt barn i nÄgon annans hÀnder.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.